Från neutralitet till Nato: Svensk utrikespolitik under 200 år

Boken Från neutralitet till Nato: Svensk utrikespolitik under 200 år är skriven av statsvetarna Ulf Bjereld och Ann-Marie Ekengren. Den ger fördjupade insikter i den svenska utrikespolitikens utveckling från freden i Kiel 1814 till Sveriges medlemskap i Nato 2024.

– Boken vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap, historia, internationella relationer samt freds- och konfliktforskning, men passar även journalister och andra intresserade av svensk utrikespolitik, säger Ulf Bjereld.

Vad drev Sveriges väg från neutralitet till Nato-medlemskap?

– Sveriges övergång från neutralitet till Nato-medlemskap drevs av flera faktorer. Efter Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut minskade hotbilden mot Sverige, och neutralitetspolitiken upplevdes som föråldrad. Sverige inledde i stället ett närmare samarbete med Nato och blev medlem i EU, förklarar Ann-Marie Ekengren.

När Ryssland åter framträdde som en offensiv stormakt i början av 2000-talet intensifierades den svenska debatten om Nato-medlemskap.

– Rysslands invasion av Ukraina 2022 och Finlands beslut att söka medlemskap blev avgörande. Opinionen svängde snabbt, och den svenska regeringen såg Nato som det enda realistiska säkerhetspolitiska alternativet, säger Ann-Marie Ekengren.

I boken belyser författarna även kontroversiella frågor, som exempelvis Sveriges hemliga samarbete med Nato under kalla kriget, trots landets officiella militärpolitiska alliansfrihet.

Hur kan detta samarbete förstås? Var det ett dubbelspel?

– Det är svårt att förena demokratisk öppenhet med säkerhetspolitisk sekretess. Samtidigt som Sverige tillhörde en västlig gemenskap under kalla kriget, strävade landet efter att framstå som en självständig aktör i utrikespolitiken. Genom att kritisera både Sovjetunionen och USA – exempelvis i Vietnam- och Latinamerikafrågor – försökte Sverige stärka bilden av sig självt som en oberoende försvarare av små och alliansfria staters intressen, säger Ulf Bjereld.

Vad läsaren kan lära sig av boken

• Balansen mellan makt och rätt: Utrikespolitiken måste både stärka landets säkerhet och främja folkrätten, särskilt för mindre stater som Sverige, där en stark internationell rättsordning är avgörande.
• Osäkerhetens roll: Utrikespolitiska beslut fattas alltid under osäkerhet. Alternativa historiska scenarion – som en hårdare linje mot Nazityskland eller ett tidigt Natomedlemskap – visar vikten av kvalificerad kunskapsgrund för framtida beslut.
• Små staters påverkan: Sverige har gjort avtryck i världspolitiken genom arbete för mänskliga rättigheter, nedrustning och feministisk utrikespolitik. Utrikespolitiken påverkas dock av inrikespolitiska förändringar, exemplifierat av avvecklingen av den feministiska utrikespolitiken 2022.

Text: Anna-Karin Lundell, kommunikatör.